Gott nytt år 2006
till alla som (av olika anledningar) läser denna sida.
Här har vi haft en rätt skön jul, med mina föräldrar, min äldsta syster och hennes son, alltså bara 8 pers, vilket är rekord för min del. Rekord på så vis att det alltid brukar vara massor av folk på julafton, men nu äntligen bara 8 pers.
Nyår firade vi tillsammans med en familj med ett LITET barn plus en singelkille. Inget tjafs med barnen om leksaker som nån "är jätterädd om för jag har faktiskt fått den i julklapp", inga konflikter som drar in något annat barns föräldrar, i stort sett helt lugnt.
Maten lagade jag under hela dagen, det tar tid när man är ovan att laga kötträtter. Först en rödvinsmarinad till älgköttet (från pappa), som krävde massor av putsning, sen inhandling av diverse färskvaror, putsning av hängmörad rostbiff (jag trodde att älgen skulle bli seg - det blev den inte), bryning (hur får man rätt temperatur så att köttsaften stannar i köttet?), kokning av två grytor medan grönsaker frästes till dessa. En gryta i ugnen, en på spisen, hasselbackspotatis, sallad...
Tur att maken gjorde förrätten, som bestod av löjromstoast (lagom svårt för den som har för mycket att göra hela tiden och egenhändigt inhandlad av maken som har bra kontakter med fiskare i trakten).
Efterrätten bestod av KÖPT glass (inte helt vanligt till efterrätt här, eftersom flera är allergiska i familjen och hellre äter hemlagat) med vispgrädde och HJORTRONSYLT (från kompisen Elin) - godaste sylten i hela världen. Vin till det, för den som ville.
Det var helt enkelt OTROLIGT GOTT, jag hade själv komponerat menyn, valt det godaste jag kunde komma på av det som redan fanns i frysen, plus en del färska saker förstås.
Tur att det bara är nyår en gång per år, för nu är jag mätt, bankrutt, har ont i bena av att stå i köket och önskar mig en mage som klarar köpt pizza i julklapp nästa gång.
GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET önskar Anna
Här har vi haft en rätt skön jul, med mina föräldrar, min äldsta syster och hennes son, alltså bara 8 pers, vilket är rekord för min del. Rekord på så vis att det alltid brukar vara massor av folk på julafton, men nu äntligen bara 8 pers.
Nyår firade vi tillsammans med en familj med ett LITET barn plus en singelkille. Inget tjafs med barnen om leksaker som nån "är jätterädd om för jag har faktiskt fått den i julklapp", inga konflikter som drar in något annat barns föräldrar, i stort sett helt lugnt.
Maten lagade jag under hela dagen, det tar tid när man är ovan att laga kötträtter. Först en rödvinsmarinad till älgköttet (från pappa), som krävde massor av putsning, sen inhandling av diverse färskvaror, putsning av hängmörad rostbiff (jag trodde att älgen skulle bli seg - det blev den inte), bryning (hur får man rätt temperatur så att köttsaften stannar i köttet?), kokning av två grytor medan grönsaker frästes till dessa. En gryta i ugnen, en på spisen, hasselbackspotatis, sallad...
Tur att maken gjorde förrätten, som bestod av löjromstoast (lagom svårt för den som har för mycket att göra hela tiden och egenhändigt inhandlad av maken som har bra kontakter med fiskare i trakten).
Efterrätten bestod av KÖPT glass (inte helt vanligt till efterrätt här, eftersom flera är allergiska i familjen och hellre äter hemlagat) med vispgrädde och HJORTRONSYLT (från kompisen Elin) - godaste sylten i hela världen. Vin till det, för den som ville.
Det var helt enkelt OTROLIGT GOTT, jag hade själv komponerat menyn, valt det godaste jag kunde komma på av det som redan fanns i frysen, plus en del färska saker förstås.
Tur att det bara är nyår en gång per år, för nu är jag mätt, bankrutt, har ont i bena av att stå i köket och önskar mig en mage som klarar köpt pizza i julklapp nästa gång.
GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET önskar Anna
Kommentarer
Postat av: A-K
Vi har i alla år delat upp tillagningen av rätterna mellan oss som firar nyår tillsammans. Det blir lite mindre att tänka på. Nackdelen är väl att det inte alltid blir helt genomtänkta menyer - igår blev det spanskt till förrätt, asiatiskt till varmrätt, och chokladtårta (fransk?)till efterrätt. Inte helt genomtänkt, som sagt, men gott ändå. Och barnen, sex barn mellan tre och tio år, lekte HELA kvällen utan att vi behövde medla eller gripa in en enda gång. Den yngsta ville gå och lägga sig klockan 23, de övriga fortsatte leka i tre timmar till. Otroligt! Det ÄR skönt att barnen börjar bli lite större.
God fortsättning till dig också! Blir vårterminen som det var planerat?
Trackback