Fasansfull skräckupplevelse
Ja, hur ska man börja skriva ner skräckupplevelsen jag var med om igår.
På söndag morron så vaknade jag med taskig kista, varför det ej blev något besök i Älvsby kyrka på högmässan.
Senare på dagen så ringde en kompis och undrade om jag ville hänga med till Piteå på en gudstjänst.
Så sugen var jag ju inte med tanke på den risiga magen, men efter en stunds funderande så bestämmde jag mig för att haka på.
Klockan 16 skulle gudstjänsten börja, så han kom och hämtade mig vid tre tiden.
Strax före fyra var vi framme vid Djupvikskyrkan, där det skulle vara en sk ungdoms gudstjänst.
Men det visade sig vara någon typ av baptist församling. det visste inte jag förrän efteråt.
Gudstjänsten började med lovsång, ganska fri religöst, enligt min mening, sen var det vittnesbörd, och bedjande, De var några som hela tiden upprepade.
-Amen Herren jesus Kristus. gång på gång. men det var inte det som var så skrämmande.
Det som gjorde mig rädd var att många grät, och pressade fram tårar för att en av ledarna sa att vi skulle be så hårt till herren. Uppsträckta händer i luften, tungotal (högt och ljudligt), dessa tomma blickar som bara stirrade tomt. och mitt i allt detta så detta eviga tjat -Amen, Herren Jesus Kristus.
Sen hade dom en bänk längst fram i kyrkan dit man fick gå om man ville ha en förbön över sig. Och den skedde med tungotal, där alla stod eller satt och höll om varandra. Å pratade i tungomål.
Gudstjänsten varade från 16.00 till ca 18.30 tror jag det var. kommer inte riktigt ihåg på grund av det chock tillstånd jag befann mig i.
Känslan av Sekt ville inte lämna mitt känslorum. Efteråt i bilen så sa jag till min kompis att, detta var ju inte direkt som Svenska kyrkans gudstjänster direkt. Jag frågade han om det är så på alla EFS gudstjänster... då skrattade han och sa att vi hade inte vart på EFS utan på baptist kyrkan.
Inte så lätt att veta för en Kiruna-bo som bara har erfarenheter av lestadianismen och den vanliga kyrkan hos oss...
Detta var ingenting som jag fick några större välbehags känslor av, men jag får ta till mig det som en erfarenhet rikare.
Guds Frid på er alla i grundkursen. /Stålis
På söndag morron så vaknade jag med taskig kista, varför det ej blev något besök i Älvsby kyrka på högmässan.
Senare på dagen så ringde en kompis och undrade om jag ville hänga med till Piteå på en gudstjänst.
Så sugen var jag ju inte med tanke på den risiga magen, men efter en stunds funderande så bestämmde jag mig för att haka på.
Klockan 16 skulle gudstjänsten börja, så han kom och hämtade mig vid tre tiden.
Strax före fyra var vi framme vid Djupvikskyrkan, där det skulle vara en sk ungdoms gudstjänst.
Men det visade sig vara någon typ av baptist församling. det visste inte jag förrän efteråt.
Gudstjänsten började med lovsång, ganska fri religöst, enligt min mening, sen var det vittnesbörd, och bedjande, De var några som hela tiden upprepade.
-Amen Herren jesus Kristus. gång på gång. men det var inte det som var så skrämmande.
Det som gjorde mig rädd var att många grät, och pressade fram tårar för att en av ledarna sa att vi skulle be så hårt till herren. Uppsträckta händer i luften, tungotal (högt och ljudligt), dessa tomma blickar som bara stirrade tomt. och mitt i allt detta så detta eviga tjat -Amen, Herren Jesus Kristus.
Sen hade dom en bänk längst fram i kyrkan dit man fick gå om man ville ha en förbön över sig. Och den skedde med tungotal, där alla stod eller satt och höll om varandra. Å pratade i tungomål.
Gudstjänsten varade från 16.00 till ca 18.30 tror jag det var. kommer inte riktigt ihåg på grund av det chock tillstånd jag befann mig i.
Känslan av Sekt ville inte lämna mitt känslorum. Efteråt i bilen så sa jag till min kompis att, detta var ju inte direkt som Svenska kyrkans gudstjänster direkt. Jag frågade han om det är så på alla EFS gudstjänster... då skrattade han och sa att vi hade inte vart på EFS utan på baptist kyrkan.
Inte så lätt att veta för en Kiruna-bo som bara har erfarenheter av lestadianismen och den vanliga kyrkan hos oss...
Detta var ingenting som jag fick några större välbehags känslor av, men jag får ta till mig det som en erfarenhet rikare.
Guds Frid på er alla i grundkursen. /Stålis
Kommentarer
Trackback